gy-arbete
1.5.1 1800-talets arkitekturstilar
Från 1840- till 1880-talet markerade industrialismens genombrott i Sverige [HM(1] och nyttoföremålen järnspis och fotogenlampa blev vanligt förekommande i hemmen vilket förbättrade livet för stadsborna.
Under 1800-talets första hälft blev ny-stilen Empir (alt. Nyklassicism) populär i Europa och introducerades till Sverige som ”Karl Johansstilen”, uppkallad efter kungen Karl XIV Johan (urspr. Jean Baptiste Bernadotte). Stilen kännetecknades av enkel klassicism med flacka tak, symmetriska fasader och sparsamma dekorationer. Byggnaderna hade slätputsade fasader i ljusa pastellfärger som gult, ljusgrått eller rosa, medan fönsterbågarna målades i mörkare toner som grönt, rött eller brunt.
Under 1800-talets andra hälft inspirerades svenska arkitekter av äldre stilar, vilket gav upphov till ny-stilar såsom Romantik, Nygotik, Nyrokoko och Nyrenässans. Dessa kunde anpassas efter byggnadens funktion, där en bostads matsal kunde vara i Nyrenässans och salongen i Nyrokoko.
Under 1880-talet dominerade den italienskinspirerade Nyrenässansen, introducerad till Sverige av Johan Fredrik Åbom och Fredrik Wilhelm Scholander (Byggnadsvård, u.d.). Stilen, vanligt förekommande i Stockholms innerstad, syns tydligt runt Observatorielunden i Vasastan (ex. Kungstensgatan 53). Gathusens fasadarkitektur inspirerades av antiken och renässansen och dekorerades med pilastrar, frontoner och kolonner. Fasaden delades in i tre delar: en putsad bottenvåning, en rikt utsmyckad mittendel och en enklare översta våning med mindre fönster. Ljusa toner som gulbeige och gråvitt var vanliga, och fönster hade fyra spröjs med två mindre upptill och två längre nedtill, i nötbrunt eller mörkt grågrönt. (u.d., pp. 92-95)
I mitten av 1880-talet ersattes Nyrenässansen av nordeuropeiskt inspirerad ny-arkitektur. Tegelfasader (s.k rohbau, tyska för rå, ofärdig – inte putsad) med rik dekor och profilerade fönsteromfattningar blev vanligare. På 1890-talet fick arkitekturen friare former med asymmetriska fasader och dekorativa inslag som balkonger. [SE2] Intresset för äkta material som slätt tegel och natursten ökade, och taken var ofta sadeltak av plåt eller skiffer. (u.d., pp. 96-97)