nancy & lee

Hej, jag mår inte bra. Vaknade och somnade. Crazy Cat wine är inte bra. Att bara äta frukost är inte bra heller. Det är också alltid jag som blir fullast (verkar det som), it's a blessing and a curse. Det är heller inte så najs att vandra från Skanstull till Katarinavägen i snökaos och det är heller inte så najs (jo faktist) att ha väskan proppad med tobak i diverse format. Skoja, det var jättemys. A night to remember. Pizza turned pinnbröd forever and ever.
Nu är det brunch (äter croissant osv) och lovesongs är temat. Leonard Cohen och Lee Hazlewood. Särskilt I'm Your Man, Tired of Waiting for You (Bonus Track) och You've Lost That Loving Feeling. Tired of Waiting for You av Hazlewood och Sinatra är så mycket bättre än orginalet av The Kinks.
I was a lonely soul, I had nobody, 'Til I met you
You keep me waiting, all of the time
What can I do. osv
Älskar fortfarande Pookie och hennes man på appen utan namn. Pookie is looking quintessential aspen! Snön yr (och mitt huvud) och det är grått... härligt. Passar perfekt till timmarna av latinplugg jag har framöver. Längtar efter Jalapeño gårdschips. Jag luktar askkopp. Om man kunde lukta vape skulle jag gjort det. Det är inte lätt. Tur att Nancy och Lee finns där och fångar mig när jag faller. 
 

Kommentera här: